Säg att du är ute med några kompisar, varav en tjej som nyss har blivit singel är allmänt dryg och inte särskilt rolig. Säg att ni haft en måttlig rolig kväll, men inte pratat särskilt mycket med varandra eller haft någon kemi. Men hon är snygg och har häftiga tatueringar som du är imponerad av. Säg att ni är på väg hem, och tar sällskap till tunnelbanan. Du är fortfarande partysugen och besviken för att kvällen slutade så tidigt, och du är precis på väg att föreslå efterfest. Så du frågar “Fan, natten är ung jag är sugen på att…”. Och hon fyller kvickt i “…knulla”.

Oavsett om det är menat som skämt eller allvar, så lyd detta råd: TA DET ALLTID SOM ETT FULLSTÄNDIGT SERIÖST FÖRSLAG OCH GET YOUR FO’SIZZLE ON!

Olyckligt nog så befinner sig undertecknad lite för mycket i fyllan och villan för att hålla huvudet kallt och besvara ovanstående replik med flörtar. Och detta inser undertecknad alldeles för sent. Detta påminner mig om varför jag normalt sett dricker med måtta. För att jag ska kunna uppfatta dessa situationer och agera därefter.

DOH!

Vid närmare eftertanke har jag överlag inte varit lika framåt och närvarande när det gäller raggandet sen jag började dejta E. Det är inte riktigt lika intressant längre på något slags undermedvetet plan.

Har glömt att skriva om releasefesten jag var på den 14:e, alltså förra torsdagen. Jag och Christian från klassen har varit med i ett antal olika fokusgrupper för en ny webbplats som lanserades den 14:e februari. I fokusgrupperna har vi fått komma med förslag på förbättringar när sajten har varit under utveckling. Det har varit intressant och vi har knytit kontakter med de som hållt i fokusgrupperna. Och de är också hos dem som jag och Christian ska ut på praktik hos nästa vecka.

Hursomhelst så avslutades hela projektet med att det anordnades en releasefest för alla inblandade och diverse annat folk. Festen var på 24:e våningen i Skrapan, och det var en vidunderlig utsikt som det bjöds på – förutom fri bar och gratis mat då. Fri bar är en farlig lockelse och bör hanteras med försiktighet. När inte det går så är det bara att tuta och köra och hoppas på att någon kan skjutsa hem dig när du däckat på toaletten. [ironi] Nåja, jag är ju faktiskt hela 25 år fyllda och en vuxen man som kan ta ansvar [/ironi]. Allvarligt talat så drack jag med måtta. Jag minglade friskt och knöt en del kontakter med branschfolk. Det kändes enormt motiverande att ta ett litet steg närmare branschen, och mitt framtidshopp växer för var dag då jag inser att det finns mycket goda chanser till jobb i nuläget.

När festen ebbade ut gick jag vidare till Bröderna Olsson med Calle och två andra. Jag beställde vitlöksöl för första gången! Det var väl ingen direkt höjdare då dom helt enkelt pressade ner vitlök i en vanlig öl. Jag trodde att det skulle vara mer sofistikerat än så, men icke. Vi vågade oss även på varsin shot jag och Calle. Jag tror jag drog det längsta strået då min var helt ok.

Som så många gånger förr hamnade vi till slut på kvarnen, och vid det laget var jag mer full än jag normalt brukar bli. Men kul var det. Vi insåg rätt snabbt att vitlöksölen inte skulle göra oss populärare på dansgolvet, så Calle kom på den eminenta idéen att dricka Minttu-shots för att få bort lukten. Om det funkade vet jag inte, men att Calle lyckades få telefonnumret till en tjej kanske kan leda till slutsatsen att vi inte stank alltför mycket. Vi hängde på nedervåningen, och här är minnet något diffust. Men jag och Calle beslöt oss för att utmana varandra i konstiga saker. Bland annat så dansade jag AC/DC dansen över dansgolvet, och gjorde även bort mig framför ett gäng tjejer. Men att kunna göra bort sig på eget bevåg och kunna bjuda på sig själv ser jag som en styrka

Igår hade jag och E filmkväll. Innan vi skulle träffas har jag känt ett tag att det är nu eller aldrig. Jag vill kunna känna att det går framåt mellan oss, annars kommer det inte hända någonting alls. Och jag är glad att säga att det kändes riktigt bra mellan oss igår kväll. Det känns som att E hade lättare för att slappna av, och hon gnistrade till då och då och visade sitt riktiga jag. Jag tror jag har haft rätt i mina tankar att hon är rätt känslig av sig, och inte gärna vill eller kan visa sina riktiga känslor. Och att hon vågade göra det stundtals under gårdagen var precis vad jag behövde för att jag ska kunna tro på att vi faktiskt kan fortsätta träffas och se vart det leder.

Det känns som om att jag måste vara försiktig med henne dock. Det bästa jag kan göra är att uppmuntra hennes tankar och få henne att känna sig bekväm. Lyckligtvis känner jag att det är en av mina starka sidor att kunna ingjuta förtroende hos andra människor och få dom att känna sig accepterade. I det här läget tror jag att det bara är att vi fortsätter träffas i rätt miljöer, så tror jag att hon kommer visa ännu mer av sitt riktiga jag.

Nu när jag vet vilken nivå hon ligger på, så blir jag själv mer försiktig av mig och jag låter inte mina känslor komma fram så snabbt som de brukar göra i vanliga fall. Vi får ta det lugnt helt enkelt och se om någonting växer fram, jag känner att det för osäkert med henne i det här stadiet att släppa fram känslorna – då det känns som att hon lika gärna skulle kunna vända på klacken.

Vi gick ut och fikade igår, jag och E. Det var en sån solig dag igår, och jag kände mig glad och livlig. Jag var på ett bra fikahumör med andra ord. Jag ville egentligen kyssa E direkt när jag träffade henne, det var samma sak förra gången vi träffades, men av någon anledning så gjorde jag inte det. Det kändes helt enkelt inte som att det var läge för det. Men jag skulle nog inte förlora på att vara mer framåt på den punkten. Vi gick till ett café vid S:t Eriksplan. Precis som jag skrev om förra gången vi träffades, kändes det lite som att vara tillbaka på ruta ett. Att gå och fika är ett bra sätt att lära känna varandra, men det är ett steg tillbaka på romantikfronten. Jag hade tidigare föreslagit att vi skulle se på film hos mig istället för att fika, då det är mer intimt och personligt. Och efter filmen kan man alltid ligga och mysa i sängen och prata – istället för att sitta på ett såpass neutralt ställe som ett café. Men situationen säger en del om hur hon verkar vara som person – mer försiktig än vad jag är.

Jag kände att jag inte riktigt visste vad jag skulle prata om till att börja med. Vi har ju tidigare hunnit prata en hel del med varandra under våra tidigare dejter. Jag hade ingen direkt lust att sitta och kallprata om väder och vind. Jag vill ju lära känna henne på riktigt nu! Så efter en stund ställde jag mer personliga frågor, och försökte gå lite på djupet. Hon hade inga problem att prata om såna saker, vilket är en lättnad – även om jag var på väg att bli lite väl intensiv. Men jag hejdade mig själv så att jag inte blev för påträngande. Det kändes ändå som ett steg bakåt mellan oss på nått sätt. Romantiken var som bortblåst och det enda verktyg som jag hade till mitt förfogande var att försöka leda diskussionen så att jag fick se mer av hennes riktiga jag. Och visst så lärde jag känna henne bättre också, tyvärr var det inte bara positiva saker som kom upp under fikastunden.

Medan jag gärna slänger mig in i relationer och dejtande med mycket känslor och intensiva möten redan från början, så verkar hon vara raka motsatsen. Hon är lugnare, kallare och verkar se dejtandet som en mycket längre process än vad jag gör. Och medan jag är en positiv, glad människa med mycket energi så är hon även där något av en motsats – mer likgiltig, energilös och negativ. Och när vi pratade om dom här sakerna kände jag att skillnaderna mellan oss gjorde att fortsättningen inte såg särskilt ljus ut. Det känns som att jag är den som för in den positiva energin, och att jag bekräftar henne. Men hon ger inte tillbaka något av detta. Jag blev lite besviken helt enkelt. Jag kom på mig själv med att tveka på om det ens skulle vara läge att försöka kyssa henne när vi skulle säga hej då till varandra senare.

Trots detta så var det ändå trevligt att sitta och fika med henne, och vi såg båda till att diskussionen höll ett bra tempo. Vi fikade i tre timmar, och kändes verkligen som att tiden gick snabbt. När vi skildes åt kramade vi om varandra. Jag hade bestämt mig för att inte kyssa henne, då det inte kändes rätt. Det är svårt att säga, men jag tyckte mig ana en viss förvåning från hennes sida då jag inte kysste henne – men det kan lika gärna vara inbillning eller önsketänkande från min sida.

Men med allt det sagt så har nog slutet på sagan inte kommit ännu. Jag är en sucker för magkänslor, och min magkänsla säger inte stopp. Jag kom på mig själv med att sakna henne lite grann igår kväll och även idag. Och även om vi inte verkar dela samma förhållningssätt till dejtande och personlighet så har hon ändå någonting speciellt som jag inte kan sätta fingret på. Hon har någon slags inre sårbarhet och känslighet som drar mig till henne. Och det är ju precis det som magkänslan vill berätta, att det finns någonting dolt som vi inte förstår eller kan förklara men som vi bara bör acceptera. Och jag tror mer på magkänslan än på min dumbom till hjärna. Så min plan är att försöka få henne hit på en filmkväll, så jag kan försöka frammana den där romantiska stämningen som jag så gärna vill ha. Dessutom känner jag att det är dags att berätta hur jag tycker och tänker om oss, jag vill säga till henne att jag tycker att hon är speciell. Och jag vill inte längre gissa vad hon tycker och tänker – utan få henne att öppna sig lite mer och ge något tillbaka. Hoppas bara att hon fortfarande är sugen på att träffas, fikat var ju som sagt ett steg bakåt.

Hon skickade SMS till mig idag och föreslog att vi skulle träffas imorgon. Goda nyheter

Den här dagen skulle visa sig bli väldigt avgörande när det gäller mig och E. Vi har SMS:at en hel del och mitt mål har hela tiden varit att få träffa henne igen. Hon har också visat intresse tillbaks. Idag så träffades vi vid 17-tiden vid slussen. Vi hade inte bestämt något särskilt, utan vi promenerade genom stan i typ en och en halv timme. Det var trevligt. Hon är lätt att prata med, vilket är en bra egenskap. Jag kände lite att vi var tillbaka på ruta ett eftersom vi inte har träffats sedan tisdags. Och det är lite därför jag velat träffa henne tidigare, för att hålla liv i den romantiska stämningen vi hade då. Nu var det lite som att träffa henne för första gången…igen. Men som sagt, hon är trevlig och tiden flöt på snabbt under promenaden. Jag föreslog att hon skulle få välja vart vi skulle gå, och vi bestämde att vi skulle gå och dricka öl.

Vi gick till ett jättemysigt kubanskt ställe som ligger på en avstickargata från Sveavägen. Vi satt där och drack öl och blev rätt fulla båda två. Kvällen började dra sig mot sitt slut, hon skulle hem rätt tidigt eftersom hon skulle jobba imorgon. Jag kände samma pirr i magen som när vi var vid Vaxholm. Jag ville verkligen visa att jag är intresserad av henne, och ville allra helst av allt kyssa henne. Det skulle vara ett misslyckande om vi bara åkte hem båda två utan att jag sagt att jag tyckte om henne och att jag så gärna ville träffa henne igen. Jag stack in med komplimanger för att försöka få den romantiska stämning mellan oss. Och till slut lyckades jag säga att jag ville kyssa henne. Hon blev nog generad och defensiv av det och inget hände då hon istället drog sig undan från situationen. Jag bestämde mig rätt snabbt för att jag måste försöka igen.

Vi gick till tunnelbanan, det pirrade rätt friskt i magen och jag visste att jag var tvungen att göra något innan vi skildes åt. När vi stod och väntade på tunnelbanan sa jag att jag tyckte om henne. Minns inte dom exakta orden, men jag sa något som ledde till den åsikten i alla fall. Vi kysstes. Det kändes fantastiskt. Det kändes då som att vi verkligen hade någonting på gång, då det här var det tredje tillfället då vi hade haft en kul utekväll tillsammans. Och andra gången som vi kysstes. Jag har inte känt någon tvekan alls när det gäller henne, till skillnad från andra tjejer jag dejtat. Så vi stod där ett tag och kysstes då min t-bana dök upp. Jag sa “När ska vi träffas igen då?” och trodde givetvis att detta var en fullkomligt logisk fråga med tanke på situationen. Till min stora förvåning och chock blev hon riktigt upprörd över min fråga och spottade ur sig “Måste vi planera allt eller!?”. Hon blev extremt defensiv och jag hade definitivt inte förväntat mig den reaktionen, inte på långa vägar. Hon visade verkligen en oväntad sida hos sig själv, och jag kände mig besviken på henne nästan direkt. Min fråga till henne var ju helt legitim, jag ville ju bara träffa henne igen. Men hon svarade med att visa en osäkerhet hos sig själv. Värt att notera är att jag har känt av den osäkra sidan hos henne sedan tidigare, men jag har ändå inte sett det som nånting negativt. Vi är ju trots allt människor och vi har alla våra svagheter. Hon reagerade så starkt på situationen så jag blev chockad och jag hann inte på något sätt rädda situationen då jag var tvungen att åka med min t-bana.

Om hon nu känner att jag går för snabbt fram, vilket hon inte alls har nämnt någonting om tidigare, så hade hon kunnat reagera på ett helt annat sätt istället för att bli defensiv och fräsa åt mig.

På sätt och vis är det tacksamt för mig att hon inte kunde hålla masken och var tvungen att visa hennes riktiga ansikte. För jag såg direkt vad det var jag hade att göra med. Sannolikt vet hon inte vad hon vill, hon låter mig kyssa henne, men det kan ju bara ha att göra med ett bekräftelsebehov. Jag har ju ändå sagt att jag tycker om henne, jag har tydligt visat intresse och sagt att jag vill träffa henne igen. Men hon har inte besvarat dom orden med annat än en kyss, som var på mitt initiativ. I stort sett allt har varit på mitt initiativ. Det får mig onekligen att tro att hon inte vet vad hon vill, och att vi ligger på helt olika nivåer när det gäller dejtandet.

Även om jag är besviken just nu, är jag ändå glad att jag har gjort mitt bästa. Jag gick på min magkänsla, jag fick hennes nr, vi var på flera dejter varav en var helt underbar! Vi har kramats, kyssts och varit nära varandra. Vi har haft kemi! Så som situationen ser ut nu så har jag inte stängt någon dörr, men bollen ligger hos henne. Vill hon något mer så får hon höra av sig till mig. Jag har tagit alla initiativ och visat vem jag är och vad jag vill. Om hon vill fortsätta träffas men ta det lugnare så är det helt ok för mig. Jag ställer inga krav.

Igår var vi ute med jobbet på Norra Brunn. Det var fyra komiker som skulle hålla låda och jobbet bjöd på mat och dryck. Det kan knappast bli en roligare kväll! Jag trodde knappt att jag skulle orka skratta när jag hade käkat klart, då jag blev så mattmätt. Nästan alla blev sega och trötta efter maten. Då var det dags för showen att börja. Första komikern var inte så jättekul, men sen blev det bara bättre och bättre. Sista killen, André Wickström, som avslutade kvällen var hysteriskt rolig och jag skrattade nästan så att jag grät.

Första dejten med E gick jättebra! Hon var minst lika söt som jag mindes

Vi började kvällen på Petsoundsbar och drack några öl. Det var soft, avslappnat och vi lärde känna varandra lite grann. Dom lirade skitbra musik på Petsoundsbar precis som de andra gångerna jag varit där. Det är ett av mina nya favvoställen. Det är ett perfekt ställe att börja kvällen på. Jag hade pratat varmt om Bröderna Olsson och deras infamösa shots, och jag föreslog att vi skulle gå vidare dit vilket hon gärna ville. Hon gick med på att beställa varsin shot. Och börjar man beställa shots på Bröderna Olsson brukar det sluta i ett rätt så flummigt humör. Vi hade kul och skämtade med varandra en hel del. Hon är rolig att umgås med. Vi pratade om att åka till Tom Tits och bestämde att vi skulle köra på det. Hon skulle upp och jobba dagen efter, så vi skildes åt framåt kvällen/natten. Det var en bra första dejt som gav mersmak!

Tyvärr visade det sig att Tom Tits hade långtidsstängt när jag var i färd att planera vår andra dejt. Men plan-b skulle visa sig vara lyckad. Igår (tisdag) hade vi bestämt träff, och jag hämtade upp henne vid 14-tiden. Sen åkte vi iväg med Erling till Fjärilshuset som ligger i Hagaparken. E var positivt överraskad att jag tog henne dit, då hon velat åka dit förut men aldrig gjort det. Fjärilshuset är en tropisk regnskog inomhus som är 800 kvadrat stor. Det var bättre där än vad jag hade förväntat mig, och defintivt värt inträdet på 80 kr. Vi gick runt i den tropiska regnskogen och tittade på diverse exotiska djur. Fjärilsdelen i huset var den häftigaste. Vi gick mitt bland fjärilarna, som var jättefina! Dom var bra mycket större än de fjärilar som man ser i den svenska naturen.

Jättebra ställe om ni ska på dejt, pojkar och flickor!

Eftersom kemin stämde bra mellan oss föreslog jag att vi skulle åka vidare, men jag avslöjade inte vart. Och hon tyckte det var en bra idé. Så jag styrde kosan mot Vaxholm, som är jättemysigt och romantiskt. Hon blev glad att jag tog henne till Vaxholm också då hon inte hade varit där tidigare. Vi letade upp en restaurang som låg vid vattnet och åt middag. Jag kände under middagen att vi hade kommit varandra närmre, och att vi båda kunde slappna av tillsammans även i nyktert tillstånd. Och viktigast av allt, vi hade kul tillsammans! Efter middagen promenerade vi vidare till det mysigaste stället som jag har hittat på Vaxholm hittills. Det är en liten udde som ligger gömd för sig själv, med två kullar som utgör en utkiksplats. Man ser ut över vattnet och det är sagolikt vackert. När vi stod där så kände jag verkligen att stämningen var så romantisk som den kunde bli, det var nu eller aldrig om jag ville kyssa henne – och jag kände att det började pirra i magen vid tanken. Jag kramade om henne och sen kysstes vi. På vägen tillbaka höll vi varandra i hand.

Vi sa inte så mycket i bilen på väg hem, det var bara att njuta av stunden. Jag hade planerat att köra hem henne, men det slutade med att hon följde med mig hem. Sen låg vi och mös tillsammans resten av kvällen. Jag hade inte kunnat begära mer av den dagen med E. Nu vill jag bara träffa henne igen!