Vild bris får träden att yla
gräset att gunga
och själen att sjunga

Vi lyssnar till moder jord
Välsignande äro fader sol
när vi trampar längs stigar
i brinnande skymning
Oskyldiga ser vi på
stillade vi är
så nära naturen inpå

Ditt skratt klär av dig
barnet gör sig hört
och ängen leker dig fram
Under ett träd vilar du ut
glimmande sol vaggar dig till frid
Ditt ansikte är för ett ögonblick naturens
inte människans

I nuets sinnliga kavalkad
breder mitt själsliga lugn ut sig
Likt en spinnande katt
betraktar jag dig i andakt

Dina blickar sänder stjärnglans
ditt gåtfulla leende ger mig liv
du är sannerligen skapelsens diamant
Ditt sätt är min hemvist
din karaktär är för mig nu sann
din ömma närvaro gör mig till en man

2009-05-28

Liknande inlägg