Browsing the tag musik
När man hittar artister som verkligen talar till en så finns det inga tvivel – man bara känner att det finns en djup kontakt i musiken. Maja Alderin sjöng sig rakt in i mitt hjärta från första ögonblick. Jag hade webb-tv:n på i bakgrunden och i en reklamfilm för eniro sitter hon på ett tak och spelar en akustisk version av pärlan Darling. Hon verkar ha fått en del uppmärksamhet (Groove, HD, Skånskan, Meadowmusic, Veckorevyn, Amelia) och frågan som alla verka ställa sig är, när hon ska bli signad?.
Och dessutom spelar hon nu på onsdag på Bara Vi på klubben Bara Unplugged. Jag kommer att vara där, utan tvekan.
Videogodis:
Darling new version
bob-marley-&-the-wailers-early-years
Tidig Bob Marley & The Wailers. Den reggaen som många av oss har lärt oss att älska har inte ännu materialiserat sig, utan istället är det ungdomsfull, lekfull, dansvänlig och fullkomligt genialisk ska i sann 60-tals anda.
En ung Bob Marley & The Wailers – en kärlekens adept, som senare skulle bli en kärlekens fader! En nu legendarisk resa i kärlek. Tack!
Wikipedia:
“The Wailers was a ska, rocksteady, and reggae group formed in Kingston, Jamaica in 1963, consisting of Bob Marley, Junior Braithwaite, Beverley Kelso, Bunny Wailer, Peter Tosh, and Cherry Smith.
They were called variously The Teenagers, The Wailing Rudeboys, The Wailing Wailers, and finally The Wailers. By 1966, Braithwaite, Kelso, and Smith had left the band, leaving the trio of Livingston, Marley and Tosh.
Some of The Wailers most notable songs were recorded together with Lee “Scratch” Perry and his studio band, The Upsetters. In the early 1970s, The Upsetters members Aston “Family Man” Barrett and his brother Carlton (Carlie) Barrett [1], formed the Wailers Band, the backing band of The Wailers.
The Wailers recorded such groundbreaking reggae songs as, “Simmer Down”, “Trenchtown Rock”, “Nice Time”, “Stir It Up”, “Get Up, Stand Up”, and many others.
The Wailers broke up in 1974, with each of the three main members going on to pursue solo careers. Bob Marley went on to international fame with Bob Marley & The Wailers (with the Wailers Band as the backing band and the I Threes as the backing vocalists). Peter Tosh and Bunny Wailer each enjoyed considerable solo success, as reggae music continued to gain in popularity throughout the 70′s and 80′s. They were supported by their respective backing bands, Word, Sound and Power and The Solomonic Orchestra.
Most of the group’s members have since died. Marley died in 1981, Tosh in 1987, Braithwaite in 1999, and recently Smith in 2008.[2] Bunny Wailer and Beverley Kelso are the only surviving original members of the group.”
Från Wikipedia:
“De tidigaste exemplen på rhythm and blues-material som övergått i rock’n'roll anses vara Diddleys låtar Who Do You Love?, Road Runner, You Don’t Love Me och I’m a Man. Han skapade även det så kallade “Bo Diddley-beatet”, som är en av hörnstenarna bland rock’n'roll-rytmerna. Det distinkta afrikainspirerade rytmmönstret (“bomp bomp bomp bomp-bomp”) har sedan använts flitigt av andra artister och har blivit ett distinkt och återkommande element i rock’n'rollen genom decennierna.”
Lauryn Hill – I Gotta Find Some Peace Of Mind (Unplugged)
Det var länge sedan jag skrev i bloggen. Det brukar vara så att det går i perioder. Så vad har hänt på sistonde. Jag har gett upp mitt sociala liv för att jobba om dagarna och nätterna. Men det är helt ok, ett tag i alla fall. Jag har tagit på mig så mycket jobb utanför skolan, att jag inte insåg hur mycket det var förrän det var för sent. Så jag har fått lov att skippa skolan och stanna hemma för att bli klar med allt. Det är rätt stressigt – men jag får ju betalt.
Och min belöning kommer nu på fredag. Då åker jag, J och B till Amsterdam! Jäklar vad roligt det ska bli. Vi har hyrt en husbåt som vi har helt för oss själva, med sovrum, vardagsrum och kök. Vi är där 21:a till den 24:e. Och jag tänker stänga ute resten av världen för ett tag och bara njuta av kanalerna, de lutande husen och annat smått och gott.
I fredags spelade jag min andra live-spelning någonsin med bandet. Vi ställde upp en i talang-tävling men gick inte vidare. Det spelade dock ingen som helst roll, jag är bara hur nöjd som helst över att ha gjort ett bra gig. Det var jättekul att röja bakom trumsetet och se publiken framför sig. Alla i bandet fick nog mersmak från den spelningen. Och vi kommer försöka fixa mer spelningar i framtiden.
Igår var en riktigt rolig kväll. Vi var ett gäng på Trädgården där det var en liten musikfestival under kvällen. Kristofer Åström spelade bland annat, och jag älskar verkligen hans musik – så det var verkligen något jag såg fram emot. Tyvärr måste jag säga att det var en rätt dålig spelning. Ljudet lät konstigt, och han spelade inte alls dom låtarna som jag själv skulle vilja höra. Dessutom kändes han lite oinspirerad på scen till en början. Men mot slutet av spelningen blev det bättre.
Jag och Jimmy var kvar på klubben medans dom andra gick efter spelningen. Vi hade sjukt roligt och flummade runt en massa – träffade sköna människor och såg till att vi hamnade i konstiga situationer. På vägen hem träffade vi Martin vid Slussen, och vi tog en svarttaxi hem till Ektorp i morgonljuset.
Jag såg Musikbyrån på SVTs hemsida idag. Det handlade om singer/songwriter-folk-scenen i London som är på uppgång. En sångerska som var med i programmet var Laura Marling, och jag laddade nyfiket ner ett av hennes album och blev positivt överraskad.
Är det någon som vill följa med på Coldplay i September. Hör av dig!
Jag fyllde år i torsdags! Nu är jag 26. Har jag blivit äldre eller yngre? Det vet jag knappt – men kul har jag i alla fall så det är bara att strunta i hur gammal jag är. Min födelsedagspresent till mig själv är biljetter till Ane Bruns konsert på Göta Lejon den 9:e april. Det kommer bli magiskt! Hon ska vara riktigt bra live har jag hört.
Edit: Det slog mig nyss att tjejen jag dejtar, E, är lite lik Ane Brun.
Ane Brun är en av mina absoluta favoritartister. Jag har lyssnat överlägset mycket på henne jämfört med andra artister om man kollar på min profil på Last.fm. Det säger en del. Det var dock länge sen jag lyssnade på hennes tidigare skivor, då hon inte släppt något nytt på ett tag. Så det var en chock när jag av en slump såg att hon hade släppt ett nytt album nu i dagarna.
Den första låten jag lyssande på var The Fall, och den hann knappt börja innan jag fick gåshud för att den var så bra. Den är otroligt vacker, och jag blev ärligt talat tårögd när jag lyssnade vidare – bara av att höra hennes grymt vackra röst.
Nu vet ni vad som kommer spelas konstant i Herr Berglomis musikspelare framöver.
