Dejten i igår gick bra. Jag sitter på jobbet nu och är hur sliten som helst. Jag sov inte hemma inatt nämligen ;-) Det är alltid kul när personen i fråga som man ska träffa faktiskt ser bättre ut än vad man minns, och så var det i det här fallet. Jag tog med henne på SöderExpressen®, vilket är mitt eget påhitt på min favvo söderrunda (Petsoundsbar, Bröderna Olssons, Vampire Lounge). Vi träffades utanför Petsoundsbar. Jag vill att vi skulle ses mitt i veckan för att undvika alltför mycket folk, så att det är mysigare och lättare att sitta och prata ostört. Det var perfekt läge på Petsounds, bara lite folk och vi fick fönsterplatsen som är avslappnad och mysig. Dom hade öppnat upp hela fönstret så det var svalt och skönt, och vi hade utsikt över gatan utanför.

Atmosfären på söder är verkligen helt underbar på sommaren. Det är så härligt avslappnat. Människor är ute och äter och dricker med sina vänner, dejter eller familj. Och det skulle lika gärna kunna vara en liten pittoresk stadsidyll i Italien eller Frankrike. Oslagbart! Jag är förälskad i södermalm.Så det var inte särskilt svårt att njuta av kvällen med ett gott sällskap, skönt väder och fantastisk atmosfär. Det var lite smått trevande till en början, vilket är naturligt då man känner efter vilken slags person man har att göra med. Det är därför jag tycker om att gå ut och ta en öl på första dejten, för att ölen gör det hela mer avslappnat och hjälper till att få ner försvarssköldarna och göra det hela mer öppet och naturligt.

Vi gick vidare till Bröderna Olssons, och vid det här laget hade vi släppt sköldarna och allt flöt på naturligt. På Bröderna Olssons var det inte heller mycket folk, alldeles lagom och dom spelade skön blues. Givetvis gick vi loss på varsin shot. Jag drog det kortaste strået dessvärre och fick häva i mig en shot innehållandes chilivodka och sambucca. Det brände på bra i halsen efter den shotten. Jag märkte rätt så snabbt på henne att hon kände sig bekväm med mig och att hon gillade mig – och jag kände att kvällen hade blivit lyckad. När vi var på väg till Vampire Lounge kysstes vi, och resten av kvällen fortsatte i den stilen.

Vi kommer träffas igen, hon är en schysst och rolig tjej. Mitt första intryck av henne stämde bra överens nu när vi pratade mer med varandra. Hon kändes som en lekfull, energisk och skönt kaxig men snäll person – och verkar vara någon man kan ha mycket kul med

Nu är jag back in business. Min svacka som jag hade efter E är som bortblåst, och de senaste veckorna har varit fyllda med roliga äventyr. Jag och en kompis har båda varit inspirerade av boken The Game som jag skrivit om tidigare, och gett oss ut bland folk och fä för att visa upp oss från vår bästa sida, i hopp om att hitta intressanta människor. Det har varit riktigt skoj, då vi varit ute på krogen och bara flummat runt – med roliga resultat, många skratt och även lite romantik.

Jag ska ut på dejt på onsdag med en schysst tjej som jag träffade förra helgen. Vi hann inte prata alltför mycket när vi träffades ute på Trädgården en lördag, men jag minns att jag fick ett bra intryck av henne. Hon verkar vara en framåt, lekfull och självsäker tjej – vilket är jättebra egenskaper tycker jag.

Jag har verkligen börjat känna mig hemma när det gäller dejtande. Det är verkligen kul att dejta, och jag älskar att göra det till en rolig, spontant och något galen upplevelse för både mig och den jag dejtar - bara intresset finns där det vill säga. Att jag har börjat fatta hur det fungerar på krogen är också ett stort plus, för det öppnar upp sig en hel värld med coola människor man kan träffa på. Och det har också bidragit till att jag faktiskt inte vill dricka särskilt mycket alls när jag är ute, för det är så mycket roligare att ha koll på vad man gör.

Jag har legat hemma och varit småsjuk nu i några dagar – så jag passade på att streckläsa Spelet skriven av Neil Strauss. Jag hade hört talas om boken innan, och det jag hade hört var i stort sett väldigt kritiska diskussioner kring hur hemskt boken tog upp kvinnosyn och förnedringstaktiker som så kallade “pick-up artists” använde sig av. Så jag undvek den och funderade inte mer på det. Men på senare tid hade jag hittat mer positiva recensioner av boken – och det går inte heller att komma undan att boken har en viss dragningskraft då det i grund och botten handlar om att nå fram till det motsatta könet. Något som ligger mig väldigt varmt och hjärtat

Boken är baserad på Neil Strauss egna upplevelser inom det som senare skulle växa till en förförelseindustri. Som en sann amerikansk “underdog” hade Neil själv varit oförmögen att ta kontakt med kvinnor ända fram tills han något av en slump stötte på världens främsta raggningsexperter som tog honom under deras vingar. I boken redogör Neil för hans förvandling till att själv bli den främsta raggningsexperten. Boken är ingen manual, men förklarar mer eller mindre grova drag hur det går till när de förför kvinnor. Detta blir till en livsstil för Neil och för många andra förvirrade pojkar. Och de är till slut så uppe i den att de lämnar sina gamla liv för att ägna sig åt att ragga på heltid. Jag kan inte påstå att Neil på något sätt förskönar livsstilen, då med tiden alla runtomkring honom – och även han själv – förlorar verklighetsuppfattningen och driver sig till en mycket osund livsstil fylld med svek, depression och orimliga förväntningar. Neil förstår själv till slut att livet inte bara handlar om att ragga, och att alla ofelbara raggningstekniker som han bemästrat och vidareutvecklat inte leder honom till ett lyckligare och rikare liv.

Boken var intressant att läsa, och visst kände jag igen mig i en del av taktikerna och metoderna bakom att ragga. Hela grejen med att ragga ser jag absolut inte som något dåligt. Självklart vill vi alla hitta en partner, det är det mest naturliga som finns. Och till stor del är det också ett spel, ett roligt spel som två stycken parter bör spela ömsesidigt. Jag har absolut inga problem med att använda mig av vissa repliker eller metoder för att fånga någon intressant tjejs intresse. Jag är beredd att göra vadsomhelst för att visa vilken intressant person jag är, utan att för den delen ljuga om mig själv. För jag vet inom mig själv att mina intentioner i slutändan är goda – och jag trycker inte ner människor eller får dem att känna sig dåliga för att uppnå mina mål. Precis tvärtom.

Det negativa med det hela som lyfts fram i boken är snarare att det finns människor som använder sig av effektiva raggningsmetoder i enda syfte att ha makt och kontroll över människor för att framhäva sig själva och utnyttja andra för täcka upp för sina egna brister. Och det i min mening tas till en absurd nivå hos många av karaktärerna i boken. Och det är bara att se runtomkring sig, jag behöver bara åka till Östermalm och hänga på Stureplan för att hitta sjuka raggningsbeteenden som grundar sig på makt, kontroll och status – inte på lekfullhet, ömhet och äventyrlighet.

Som jag skrev tidigare så har jag inga problem med att spela spelet, det är kul och en naturlig del av oss. Det var som jag läste någonstans att man kan se på raggning som en lek från våran barndom. Man leker med varandra, man är nyfikna och man retas. Det är roligt, oskyldigt och kan leda till en partner för livet.

Det var länge sedan jag skrev något i min journal. Tråkigt nog har jag inte haft någon lust att reflektera över mitt liv på sistonde – det har gjort för ont och jag ägnar mig mest åt att försöka hitta tillbaka till mening och lust igen. Som ni kanske gissade har det med E att göra

Jag tänkte skriva ett längre inlägg, men skrivlustan stannade helt plötsligt av. Jag antar att jag har en hel del kvar att bearbeta, känslor som finns kvar. Lång historia kort – vi fortsatte dejta efter mitt senaste inlägg. Mer intensivt, romantiskt och ibland kändes det som att vi var ett par. Jag fick starka känslor för henne, men när jag ville att vi skulle ta det till nästa nivå så var hon motvillig att gå åt samma håll. Så jag fick säga ifrån än en gång, och jag beslutade att vi inte skulle träffas något mer.

Efter en rolig helg i Linköping för några veckor sedan kände jag mig upplyft, och allt kändes faktiskt helt ok. Då hör hon av sig igen, vilket rörde upp alla känslor igen. Hon säger att hon verkligen vill fortsätta träffa mig, som vänner. Jag vet vad det betyder, och jag vet inte att det inte kommer att gå. Jag kommer alltid se henne som mer än en vän. Det svåra är att släppa hoppet, det ligger och glöder och vill inte släckas. Jag tänker på henne och saknar henne hela tiden, och allt jag egentligen vill göra just nu är att få henne att inse att vi kan få det bra tillsammans – och det svåra är att slå bort dom tankarna gång på gång. Som just nu till exempel, slog det mig att jag kanske borde ha kämpat lite mer. Jag kanske borde fått henne att förstå att vi har en chans tillsammans, att det kan bli någonting bra. Att jag kanske borde träffa henne en sista gång, och försöka få henne förstå det. Och om inte så ses vi aldrig igen.

I det här läget är magkänslan, hjärtat och hjärnan i kaos – vilket gör mig förblindad.

Nu vill jag inte låta alltför deprimerad, för det är inte som att jag ligger hemma och tycker synd om mig själv om dagarna. Långt ifrån. Livet går vidare, jag har avslutat min praktik, jag umgås med mina vänner, jag har börjat spela trummor i ett band, ska troligtvis åka till London i början på juni. Jag fortsätter ha många järn i elden. Men på kvinnofronten är det just nu stopp, jag vill gå vidare och träffa andra men är jag är inte redo för det ännu. Och i och med det har min journal stannat av då jag i 9 fall av 10 skriver om mina äventyr med det motsatta könet.

Jag är inte förvånad, E hörde av sig i förrgår och ville träffas. Jag var beredd på att hon eventuellt skulle reagera som hon gjorde, det är ju inte direkt raketforskning. Hon tog mig för givet, och när hon insåg att hon förlorade mig på det så blev gräset helt plötsligt grönare på andra sidan.

Jag var inte helt förtjust över idéen att träffas, då jag har känt att jag börjat komma över hela situationen och försökt gå vidare. Men jag har ju fortfarande känslor kvar, och innerst inne kunde jag inte säga nej till att träffa henne igen. Så hon fick en chans till. Vi träffades igår och tog en fika.

Hon sa att hon verkligen gillade mig, och att hon ville fortsätta träffas. Men hon sa också att hon ställde till det för sig mentalt, att hon var rädd för att gå in i något seriöst. Det var jobbigt att prata om det tyckte jag, men samtidigt skönt att se att hon ändå vill försöka se vart vi två kan gå tillsammans.

Det enda rätta i den här situationen som jag ser det, är att låta henne ta den tid hon behöver för att komma fram till vad hon egentligen vill. Så vi bestämde oss för att inte ses på ett tag och se vad som händer framöver. Jag har inte varit i en sån här sits förut, men det känns som att det är en väldigt vanlig situation. Jag vet inte vad som kommer att hända i framtiden – men just nu mår jag rätt bra ändå. Jag antar att jag har kommit till en punkt där jag helt enkelt inte tycker att det är värt att deppa längre, och det känns bra.

Träffade E igår. Nu den senaste tiden har jag börjat känna att hela situationen inte är bra för mig längre. Mina känslor för E som varit obesvarade gjorde bara att jag blev ledsen. Och jag visste egentligen inte säkert vad jag skulle göra med allt förrän alldeles innan vi träffades igår – då kände jag mig plötsligt säker på att jag inte vill fortsätta träffas. Och det var skönt att ha bestämt sig, så att jag kan gå vidare utan att känna mig kvävd av mina egna känslor.

Jag hade ingen aning hur E skulle reagera, men jag hade målat upp rätt så otrevliga scenarion. Jag trodde nog inte att hon skulle bry sig så mycket om det, och hålla med om att vi inte skulle fortsätta träffas. Som sagt, hon har ju inte besvarat mina känslor.

Vi gick till Petsoundsbar. Efter två öl så sa jag hur jag kände för henne, och hela situationen. Jag sa att jag tyckte att hon var speciell och att hon hade kunnat få mig så lätt om hon velat – men att jag nu inte ville vara med längre. Jag kände mig förvånansvärt lugn, vilket antagligen berodde på att jag redan hade gått igenom så många starka känslor redan innan den här dagen – och nu visste jag vad jag ville.

Hon började gråta. Hon var jätteledsen för att hon hade förstört allt och inte besvarat känslorna, som hon visste att jag hade för henne. Hon berättade att hon egentligen inte var redo för ett förhållande just nu, och att hon hade känt sig pressad av situationen. Jag hade inte förväntat mig den reaktionen från henne, och jag blev givetvis glad att se att hon var tagen och att hon ändå brydde sig om allt som hänt mellan oss. Situationen fick en lustig vändning, för helt plötsligt kändes det som att det var jag som satt och övertalade henne att det inte är någon idé att vi fortsätter. Det kändes som att hon egentligen ville att det skulle vara annorlunda, att det skulle kunna ha blivit vi två – men att det helt enkelt var fel period i hennes liv just nu. Och det kan jag förstå och respektera.

Det låter fel att säga det så, men det var ändå en perfekt kväll. Vi var båda ärliga mot varandra, vi förstod varandra, vi respekterade varandras känslor och vi fick sagt det vi ville säga. Jag är otroligt glad och tacksam över att jag har fått träffa henne. Idag känner jag mig glad, som att en tyngd har släppts från mina axlar – men ändå lite sorgsen.

Jag har inte skrivit något om den senaste tidens händelser, fast jag har velat. Men det har vart rätt mycket – så jag tar det i en kortare sammanfattning.

Förra veckan kom jag på mig själv att jag jobbat upp en tolerans mot alkohol. Senast jag hade en sån tolerans var när jag festade som mest i 18-21 års åldern. Där stannar visserligen den likheten, då jag inte på något sätt känner att jag är lika vild som jag var då eller lika oansvarig för den delen. Jag håller mig i god form, och även om alkohol inte är det bästa för en hälsosam livstil så tar jag god hand om mig själv överlag. Det är bara det att jag träffar så mycket folk i sociala sammanhang, vilket oftast brukar betyda kvällar som inkluderar öl eller andra drycker. Hursomhelst så insåg jag att jag ska ta det lugnt med festandet ett tag. Så den här veckan och helgen blir det till att vila.

Dejtandet med E har gått bra. Visserligen känner jag mig ovan med att ta det så lugnt, men det är nog rätt nyttigt att kunna vara försiktig också. När vi var ute senast och drack några öl tillsammans så slog det mig att vi har dejtat sen i januari. Jag visste inte att vi hade det hade gått så lång tid sedan vi först träffades, och det kändes för första gången som att vi faktiskt kan ha någonting seriöst på gång. E har öppnat upp sig mycket mer, och det känns som att hon är bekväm i mitt sällskap och att hon känner mer och mer förtroende för mig. Men jag vet inte vilka slags känslor hon har, vilket är rätt störande. Och ju mer vi träffas desto mer börjar jag känna för henne – vilket är jättebra. Men jag har ingen lust att stå där med starka känslor för någon som kanske inte kan besvara dem. Så man kan säga att insatserna har höjts, men jag vill hellre spela spelet och förlora än att inte ha spelat spelet alls.

Sånt är livet, och hur det än går är jag tacksam för alla chanser jag får att känna riktig kärlek!

Arbetet på praktikplatsen går skitbra! Det är hur kul som helst, och jag känner mig hemma där. Det kommer bli riktigt tråkigt att lämna stället sen då jag har blivit bra vänner med de som jobbar där. Men jag tror nog att vi kommer ha kontakt med dom i efterhand också. Och vi kommer nog förhoppningsvis kunna göra lite jobb åt dem vid sidan av.

Säg att du är ute med några kompisar, varav en tjej som nyss har blivit singel är allmänt dryg och inte särskilt rolig. Säg att ni haft en måttlig rolig kväll, men inte pratat särskilt mycket med varandra eller haft någon kemi. Men hon är snygg och har häftiga tatueringar som du är imponerad av. Säg att ni är på väg hem, och tar sällskap till tunnelbanan. Du är fortfarande partysugen och besviken för att kvällen slutade så tidigt, och du är precis på väg att föreslå efterfest. Så du frågar “Fan, natten är ung jag är sugen på att…”. Och hon fyller kvickt i “…knulla”.

Oavsett om det är menat som skämt eller allvar, så lyd detta råd: TA DET ALLTID SOM ETT FULLSTÄNDIGT SERIÖST FÖRSLAG OCH GET YOUR FO’SIZZLE ON!

Olyckligt nog så befinner sig undertecknad lite för mycket i fyllan och villan för att hålla huvudet kallt och besvara ovanstående replik med flörtar. Och detta inser undertecknad alldeles för sent. Detta påminner mig om varför jag normalt sett dricker med måtta. För att jag ska kunna uppfatta dessa situationer och agera därefter.

DOH!

Vid närmare eftertanke har jag överlag inte varit lika framåt och närvarande när det gäller raggandet sen jag började dejta E. Det är inte riktigt lika intressant längre på något slags undermedvetet plan.

Igår hade jag och E filmkväll. Innan vi skulle träffas har jag känt ett tag att det är nu eller aldrig. Jag vill kunna känna att det går framåt mellan oss, annars kommer det inte hända någonting alls. Och jag är glad att säga att det kändes riktigt bra mellan oss igår kväll. Det känns som att E hade lättare för att slappna av, och hon gnistrade till då och då och visade sitt riktiga jag. Jag tror jag har haft rätt i mina tankar att hon är rätt känslig av sig, och inte gärna vill eller kan visa sina riktiga känslor. Och att hon vågade göra det stundtals under gårdagen var precis vad jag behövde för att jag ska kunna tro på att vi faktiskt kan fortsätta träffas och se vart det leder.

Det känns som om att jag måste vara försiktig med henne dock. Det bästa jag kan göra är att uppmuntra hennes tankar och få henne att känna sig bekväm. Lyckligtvis känner jag att det är en av mina starka sidor att kunna ingjuta förtroende hos andra människor och få dom att känna sig accepterade. I det här läget tror jag att det bara är att vi fortsätter träffas i rätt miljöer, så tror jag att hon kommer visa ännu mer av sitt riktiga jag.

Nu när jag vet vilken nivå hon ligger på, så blir jag själv mer försiktig av mig och jag låter inte mina känslor komma fram så snabbt som de brukar göra i vanliga fall. Vi får ta det lugnt helt enkelt och se om någonting växer fram, jag känner att det för osäkert med henne i det här stadiet att släppa fram känslorna – då det känns som att hon lika gärna skulle kunna vända på klacken.

Första dejten med E gick jättebra! Hon var minst lika söt som jag mindes

Vi började kvällen på Petsoundsbar och drack några öl. Det var soft, avslappnat och vi lärde känna varandra lite grann. Dom lirade skitbra musik på Petsoundsbar precis som de andra gångerna jag varit där. Det är ett av mina nya favvoställen. Det är ett perfekt ställe att börja kvällen på. Jag hade pratat varmt om Bröderna Olsson och deras infamösa shots, och jag föreslog att vi skulle gå vidare dit vilket hon gärna ville. Hon gick med på att beställa varsin shot. Och börjar man beställa shots på Bröderna Olsson brukar det sluta i ett rätt så flummigt humör. Vi hade kul och skämtade med varandra en hel del. Hon är rolig att umgås med. Vi pratade om att åka till Tom Tits och bestämde att vi skulle köra på det. Hon skulle upp och jobba dagen efter, så vi skildes åt framåt kvällen/natten. Det var en bra första dejt som gav mersmak!

Tyvärr visade det sig att Tom Tits hade långtidsstängt när jag var i färd att planera vår andra dejt. Men plan-b skulle visa sig vara lyckad. Igår (tisdag) hade vi bestämt träff, och jag hämtade upp henne vid 14-tiden. Sen åkte vi iväg med Erling till Fjärilshuset som ligger i Hagaparken. E var positivt överraskad att jag tog henne dit, då hon velat åka dit förut men aldrig gjort det. Fjärilshuset är en tropisk regnskog inomhus som är 800 kvadrat stor. Det var bättre där än vad jag hade förväntat mig, och defintivt värt inträdet på 80 kr. Vi gick runt i den tropiska regnskogen och tittade på diverse exotiska djur. Fjärilsdelen i huset var den häftigaste. Vi gick mitt bland fjärilarna, som var jättefina! Dom var bra mycket större än de fjärilar som man ser i den svenska naturen.

Jättebra ställe om ni ska på dejt, pojkar och flickor!

Eftersom kemin stämde bra mellan oss föreslog jag att vi skulle åka vidare, men jag avslöjade inte vart. Och hon tyckte det var en bra idé. Så jag styrde kosan mot Vaxholm, som är jättemysigt och romantiskt. Hon blev glad att jag tog henne till Vaxholm också då hon inte hade varit där tidigare. Vi letade upp en restaurang som låg vid vattnet och åt middag. Jag kände under middagen att vi hade kommit varandra närmre, och att vi båda kunde slappna av tillsammans även i nyktert tillstånd. Och viktigast av allt, vi hade kul tillsammans! Efter middagen promenerade vi vidare till det mysigaste stället som jag har hittat på Vaxholm hittills. Det är en liten udde som ligger gömd för sig själv, med två kullar som utgör en utkiksplats. Man ser ut över vattnet och det är sagolikt vackert. När vi stod där så kände jag verkligen att stämningen var så romantisk som den kunde bli, det var nu eller aldrig om jag ville kyssa henne – och jag kände att det började pirra i magen vid tanken. Jag kramade om henne och sen kysstes vi. På vägen tillbaka höll vi varandra i hand.

Vi sa inte så mycket i bilen på väg hem, det var bara att njuta av stunden. Jag hade planerat att köra hem henne, men det slutade med att hon följde med mig hem. Sen låg vi och mös tillsammans resten av kvällen. Jag hade inte kunnat begära mer av den dagen med E. Nu vill jag bara träffa henne igen!